Betraktelser

Var frimodig


Att vara frimodig, stark och orädd är ibland svårt trots att vissa människor verkar ha lättare
än andra att vara det. Ser vi på sociala medier och alla de bilder som läggs upp så verkar
vissa människor alltid vara frimodiga och orädda men en bild visar inte alltid hela sanningen, alla människor har perioder då livet verkar skört och ostadigt.


Ibland intalar vi oss att vi vet var vi ska och att livet framöver skall gå som på räls, men inser att det är en omöjlighet, därför att livets skiftningar drabbar oss oavsett hur vi sett ut vår framtid. För de som har gjort planer och stakat ut sin framtid kan insikten om att allt inte blir som du tänkt det, bli ett hårt uppvaknande. Ändå uppmanar bibeln oss gång på gång att inte vara rädda och att vara frimodiga och starka.


"Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem. Ty Herren, din Gud, går
själv med dig. Han skall inte lämna dig eller överge dig." 5 Mos 31:6.


Hur är det möjligt att vara orädd, frimodig och stark i den här världen och i våra liv? Ja
kraften hämtar vi där kraften finns, hos Gud. När vi fokuserar på Gud i våra liv så hämtar vi
kraft och trygghet från Gud och inte oss själva, det här är viktigt! Om vi bara utgår från oss
själva och själva försöker vara starka, ser oss själva som den viktigaste källan till styrka i våra liv, så kan det bli övermäktigt att leva när våra liv inte går på räls och allt vänds upp och ner.


När vi vänder oss till Gud och förlitar oss på honom, förlitar vi oss på hans styrka och inte på oss själva. Människor har förlitat sig på Gud och fått hjälp i sina liv genom alla tider och
otaliga berättelser finns berättade i bibeln. Lyssnar du på de människor som vittnar om vad
Gud har betytt i deras liv idag, ja då kan du också få hjälp i ditt liv.


Min uppmaning till dig är att vara frimodig, stark och inte rädd! Gud går med dig på din väg.
Gör plats för Gud vid din sida och öppna ditt hjärta och låt honom få del av ditt liv, så skall
Gud ge dig mod att leva ditt liv frimodigt, starkt och utan rädsla.


Med en önskan om Guds välsignelse var du än befinner dig. / Marcus Johnson, pastor

Vår
Få ord rymmer så mycket hopp och längtan som just ”vår". Vi längtar efter ljus, värme och
att få vara tillsammans. Vi längtar efter att naturen ska vakna till liv igen och att vi skall få
vara ute i sol, värme och grönska, vi längtar efter ljuset som återvänder.


”Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet.Gud sade: ’Ljus, bli till!’ Och ljuset blev till.” Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret.” 1 Mos 1:2-4


Det första Gud skapade var ljuset och han såg att ”det var gott” och det kan också vi se nu
när ljuset kommer tillbaka. Naturen vaknar upp igen efter vinter och vila, vårblommor som
färgar ängar och vägkanter i vackra färger, de första fåglarnas kvitter i solens värmande
strålar.


Våren är hoppets tid, det går inte att komma ifrån. Ljuset som kommer tillbaka inbjuder till
det. ”Du skall se att det ljusnar”, säger vi när vi vill ge någon hopp. Kanske är våren viktigare i år än tidigare. Vi har ett uppdämt behov av solen, värmen och naturens grönskande efter ett år av nedstängning, restriktioner och sjukdomar.


Sjukdom, lidande och ensamhet har präglat året som varit men också nya erfarenheter. Vi
fick ganska snart efter att restriktioner och nedstängning införts runt om i vår värld
vittnesuppgifter om att naturen återhämtade sig. Hårt trafikerade vattendrag fick klarare
vatten, luften i städer blev renare och koldioxidutsläppen minskade tack vare att vi reste
mindre. Inte bara naturen återhämtade sig utan även vi människor, när saker vi tänkt göra
ställdes in fick många oväntade luckor i sina vanligtvis fulla kalendrar.


Samtidigt har många lämnat oss i den sjukdom som härjat över vår värld, fler än vi förstår.
Den sorg och saknad vi känner blir bara fattbar när det händer någon nära oss. På sjukhus
och vårdcentraler runt om på vår jord har sjukvårdspersonal kämpat sig igenom det gånga
året och de måste vara årets hjältar!


Kan vi verkligen då ta emot våren och sommaren som vanligt? Nej, inte efter allt vi varit med om, men vi får längta, tro och hoppas då naturen börjar om på nytt och allt återföds.


Med en önskan om Guds välsignelse och ett fyrfaldigt leve för våren,
Den leve, HURRA, HURRA, HURRA, HURRA!


Marcus Johnson, pastor

Ge din tid åt Gud


Är det så att en timme när vi har roligt går snabbare än en timme när vi har tråkigt? Tiden
kanske inte är en fast referens oavsett hur exakta klockor vi har, den kanske påverkas mer av vad vi gör med den.


Ingen människa är opåverkad av tid då tiden går åt att använda på olika sätt. Kanske är vi bra på att hålla tiden eller så missar vi den ständigt. Vissa människor får mycket tid och andra lämnar oss allt för tidigt.


Långt tillbaka i tiden har det sannolikt varit svårt att se tiden som en linje med en tydlig
början och ett slut, årstiderna och solens ständiga återkommande varje morgon avlöser ju
varandra som ett oändligt kretslopp, samtidigt som vår tid på jorden går och inte kommer
tillbaka.


Bibeln berättar att det har funnits en tydlig start men också att allt skall få ett slut, inte bara
för oss som individer här på jorden utan också för världen så som vi känner den. För oss
människor här idag är det kanske bättre att tala om ett mål för vår tid här på jorden än när
allt skall ta slut. Nu befinner vi oss här och nu i den här tiden och det har gått ytterligare
någon minut av den tid som inte återvänder när du läser detta.


Hur gör vi då med vår tid här och nu, vad behöver vi för att kunna använda tiden vi fått, den
tid vi har kvar? Bibeln berättar om hur viktigt det är att vi använder vår tid till att göra gott,
att använda den rätt. Den berättar också att vi skall förlita oss på att Gud leder oss, var vi än befinner oss i vår tid och i våra liv. Vi får be Gud om hjälp att förstå var vi befinner oss i den tid han gett oss. Bibeln berättar att målet för vår tid här på jorden är att förbereda oss för evigheten i himlen, Guds gåva till oss genom Jesus Kristus.


Kanske är det så att tid inte finns i himlen, kanske är den tidlös? Vi kan naturligtvis inte veta
säkert men om vi tänker oss den som tidlös så blir den alltså evig.


Jag tror att det är så att Gud hela tiden ger oss just den tid vi behöver, oavsett hur mycket tid vi får i våra liv, Gud räknar inte som vi. Jag tror att Gud i tysthet ger oss insikter och
förståelse för att förstå vår tid. I all sin godhet, omsorg och kärlek till oss ger Gud oss just
den tid vi behöver.


Min ständigt återkommande bön är att Guds vilja skall ske i mitt liv. Min uppmaning till dig
är att öppna ditt hjärta och ge din tid åt Gud.


Med en önskan om Guds välsignelse.
Marcus Johnson, pastor


Sätter du ditt hopp till Gud?


Det är skillnad på att hoppas och sätta sitt hopp till Gud. Kanske säger vi ”Jag hoppas att det
ska bli fint väder” och då menar vi att kanske blir det fint väder, kanske inte. Ett hopp riktat
mot Gud innebär en trygg förtröstan, en stark förvissning om att Gud är med oss.


Hebr 11:1

rtygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.”
Guds gåva till dig är ditt liv med Jesus Kristus och vi behöver ta emot Guds gåva för att vi
skall få del av hoppet. Det är i tro på Jesus Kristus som vi får del av det levande hoppet
genom hans död och uppståndelse.


Det är dock lätt att tappa hoppet på grund av saker som händer i våra liv, men det finns hjälp
även för dessa stunder. Jesus led all din smärta och sorg när han gav sitt liv för dig. Han tog
smärta, sorg och fruktan på sig för att du skulle kunna bli helad och kunna leva i hopp.


Även om vi är tacksamma för allt som verkar fungera bra i livet så är det ändå ett skört hopp
om vi bara förlitar oss på vad den här världen kan ge. Det är bara Guds gåva till oss som kan
ge oss verkligt hopp, ett hopp som också ger oss Guds frid.


Ibland kräver hopp en nästan barnslig tro, som ett litet barn förlitar sig och tror på sina
föräldrar. Omständigheterna kanske säger att det är omöjligt och förståndet säger att det
inte är någon idé, då behöver vi tro att det finns ett hopp ändå!


Hoppet är början för att vi skall tro på att det finns en väg, en plan för just oss och det börjar
med att vi tar emot Jesus. Utifrån tro kan vi sedan sätta vårt hopp till Guds väg för just oss.
När vi så har ett hopp kan vi därifrån få tro på att Gud har en plan. Tro på en lösning eller väg
framåt bygger alltså på att vi sätter vårt hopp till Gud, tro och hopp hänger tätt samman.


Vi kan alla ha oro inom oss och känslorna kan ibland driva oss hit och dit, då behöver vi välja
att sätta vårt hopp till Gud. Det är först när vi förtröstar på Gud som vi får frid och hopp.
Kanske hjälper det dig när du är orolig att be en kort bön, eller bara säga orden högt för dig
själv om och om igen. ”Gud hjälp mig, led mig och älska mig.”


Hoppet är absolut nödvändigt för att vi ska få frid i vår själ. Lösningen för all vår oro är att
sätta vårt hopp till Gud.


Jeremia 29:11
”Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens
för att ge er en framtid och ett hopp.”


Med en önskan om Gud välsignelse.
Marcus Johnson, pastor

Har du någon gång gått vilse, i ditt liv eller på någon speciell plats?

 

För att hitta rätt igen kan det vara bra att stanna upp och stå stilla, stanna upp och fundera. Ibland kan det kanske kännas konstig och svårt att stå stilla, allt skall ju gå så fort i våra liv och vi är ständigt på väg någonstans.

 

Att stå still kan vara livsviktigt, det handlar om att ge dig själv tid att avgöra vad som är viktigt, var du är, åt vilket håll du behöver gå. En tyst bön eller tanke, en bön om hjälp, är en bra start för att kunna avgöra vad som är viktigt i ditt liv.

 

Det är lätt i vår iver att rusa iväg åt det håll vi tror oss veta att vi skall utan att egentligen invänta oss själva. Om du ber en bön, så stanna upp och lyssna efter ett svar, invänta den hjälp som ges åt de som ber om den.

 

När vi lyssnar och tillåter att Guds vilja sker i våra liv då får vi svar på våra frågor. Gud stressar oss inte utan ger oss det vi behöver när vi behöver, kanske inte just i det ögonblick vi anser att vi behöver svar. Vi glömmer ibland bort att när vi ber Gud om hjälp behöver vi faktiskt vänta in svaret.

 

Om du verkligen vill hitta vägen i ditt liv, följ Guds vilja med ditt liv. Guds vilja kommer att leda dig till ett liv i kärlek och glädje. Våga lita på Gud och att den väg som finns för just dig är mer fullkomlig och kärleksfull än något du själv kan tänka ut eller önska dig.

 

I psaltaren 119 vers 37 står det: ”Vänd min blick från det meningslösa, skänk mig liv, som du sagt.”

 

När jag gått vilse så har det första jag gjort varit att stanna upp och be en kort bön: Gud hjälp mig! En kort bön om hjälp och sedan har jag försökt öppnat mina tankar och funderat över varifrån jag kommit och vart jag skall gå, i trygg förvissning om att jag kommer att få Guds hjälp. Kanske har jag inte fått hjälp direkt utan fått vänta på svar, men jag har alltid hittat hem igen.

 

Min uppmaning till dig, om du känner dig vilsen, är att stanna upp och be en bön. Be en bön om att Gud skall visa dig rätt väg i ditt liv. Berätta för Gud vad som bekymrar dig och invänta ett svar från honom. Låt dig ledas i ditt liv och våga stanna upp och stå riktigt stilla, be om hjälp och lyssna efter Guds svar.

Ordspråksboken kapitel 3 berättar om att vi skall förtrösta och tänka på Gud.  ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta och lita inte till ditt eget förstånd. Tänk på honom var du än går, så skall han jämna vägen för dig.”


Med en önskan om Guds välsignelse.

Marcus Johnson, pastor


När tro blir förvissning


I vårt svenska språk kan tro beskriva något som vi inte är riktigt säkra på eller inte litar på.     T ex: ”Stängde du av kaffebryggaren? Vet inte, jag tror det.” När vi använder tro på det sättet blivit det motsatsen till det vi är säkra på. Hur kan då tro bli förvissning?

För att tro skall bli förvissning krävs att den bygger på gemenskap och närhet med Gud. Närhet bygger tillit och blir gemenskap då vi litar på Gud och att han är den han säger att han är och att vi är hans barn. Tro blir då en verklighet, ett tillstånd, en relation med Gud som vi lever i och av. 


Bibeln säger att ”tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser” (Hebreerbrevet 11:1). Tro är en visshet som står över det vi inte kan se eller för den skull förstå. Att acceptera att vi inte kan förstå Guds storhet, eller plan för oss och världen, men acceptera att det ändå är sant, det ger oss förvissning. Tro handlar inte om något vi gör utan snarare något vi accepterar. Vi behöver inte kunna förklara eller förstå så länge vi är förvissade om vem vi tror på och vad vi tror på. 

Gud inbjuder dig till trons gemenskap med honom. Han inbjuder oss alla att gå med honom och ta emot hans ord och löften. Gud längtar efter att du skall vara förvissad om att han älskar dig.

Min uppmaning till dig hämtar jag från Ordspråksboken kapitel 3:  ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta och lita inte till ditt eget förstånd. Tänk på honom var du än går, så skall han jämna vägen för dig.”


Med en önskan om Guds välsignelse

Marcus Johnson, pastor


Kärlekens kraft


Har du någon gång sett en film eller läst en bok där kärleken till slut segrat?


Ja, mycket av det vi ser och läser i populärkulturen handlar om kärlek på något sätt, där kärlek nästan alltid vinner. Det behöver inte vara en romantisk komedi eller ett romantiskt drama för att kärleken skall segra, en segrande kärlek finns i nästan alla genrer. Fler filmer och böcker än vi kanske tror har kärleken som vinnande kraft och som huvudbudskap.


I filmer beskrivs och dramatiseras kärleken ofta med vacker eller starkt stämningsskapande musik, kanske springer huvudpersonen för att hinna nå fram till sin kärlek eller så står denne i hällande regn. Både vatten och någon som springer är kända filmiska knep för att förstärka våra känslor, för att visa att detta är viktigt och är själva huvudbudskapet. Ofta handlar det om att ett viktigt beslut skall tas av någon eller att personerna på något sätt skall visa mod och styrka eller självuppoffring, som att ge sitt liv för någon som är ett tecken på det största kärleksbeviset.


Kanske beskrivs också huvudpersonerna kämpa med sig själva och övervinna sin svaghet eller vilsenhet. De avkrävs ofta ett beslut, då de står vid ett vägskäl, skall de följa kärleken eller inte? Ja, ni kan säkert mana fram en bild från en film, bok eller någon annan situation.


Min poäng är att vi bör se på kärleken som en stark kraft och något som är avgörande för oss själva och vår omgivning. Kärleken är inte bara gullig och intim eller strödda rosenblad i altargången! Nej, kärleken är avgörande, en sanning och kraftansträngning.


I bibeln finns kärlekens kraft ständigt närvarande och går som en röd tråd, men mest känd är nog ändå: ”Kärlekens lov” från 1 Korinthierbrevet 13.


1 Kor 13:4-10, 13 ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.” ”Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad, och den profetiska gåvan är begränsad. Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade förgå. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.”


Kärleken kan inte jämföras eller mätas därför att den är avgörande, den är sanning och den är oändligt stark. Kärleken är större än den här världen, störst av allt är kärleken!


Om vi försöker se på kärleken som en omätligt stark kraft så är det faktiskt inte svårt att hitta denna starka kraft, den kraft som kräver styrka, mod och beslutsamhet! Den finns var vi än vänder oss trots att den sällan skrivs eller visas i tidningar och media. Den finns i små men betydelsefulla gärningar mellan människor som hjälper varandra den finns i våra familjer och församlingar. Naturligtvis finns den som en oändligt stark kraft mellan förälskade människor!


Min uppmaning till dig är att se och förstå att kärleken är en överväldigande stark kraft, om du väljer att se och använda den. Låt dig inspireras av bibelns berättelser av Jesus och kärlekens kraft. Världen blir en bättre plats med människor som förstår att kärleken är stark, och att kärleksfullhet är tecken på styrka och sanning.


Jesus visar oss att kärleken övervinner allt! Kärleken är obesegrad därför att inget kan tävla om dess storhet, inget kan tävla i dess klass. Inget kan besegra den därför att den är Guds kraft.


Med en önskan om Guds välsignelse. Marcus Johnson, pastor 


Enheten i Kristus

Jesus berättar ständigt om hur viktig enheten är, och i sin långa innerliga bön i

Johnnesevangeliet 17:21-23 handlar det om enhet. Jesus ber på sina bara knän att vi ska

vara ett!

 

”Jag ber att de alla skall vara ett, och att såsom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de

skall vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har

gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett:  jag i dem och du i mig, för att de skall vara fullkomligt förenade till ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och har älskat dem så som du har älskat mig.”

 

Jesus berättar för oss att vi hör ihop som hans syskon, ju närmare vi kommer Jesus desto

närmare kommer vi också varandra. Det är vad enheten i Kristus handlar om. Det handlar

om att vara nära Kristus Jesus, att lära av honom och tjäna varandra på samma sätt som

Jesus tjänade oss. Det är först när vi fokuserar helhjärtat på Jesus som vi hittar vår väg i livet.

 

Min uppmaning till dig är att se och följa Jesus, att sikta in dig på Jesus. Han är grunden till

din tro. Det är vår tro på en allsmäktig Gud, på Jesu offer för våra synder och det eviga löftet

om ett liv bortom döden som bär vår tro och vi har fått uppmaningen att vara ett, att bejaka

olikheter, älska och respektera varandra för Guds rikes skull.

 

Jesus ber till Fadern: "Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i

dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig".

 

Med en önskan om Guds välsignelse!

Marcus Johnson, pastor


Friheten i Kristus


Frihet är någonting vi alla drömmer om på olika sätt, men kanske är det så att den frihet vi till slut tror oss uppnå inte är lika fri som vi hade drömt om. Friheten vi drömt om kan till och med ha känts verkligare innan vi nådde fram till den, kanske hade friheten inte samma djupa mening som vi hoppats på. Jag tror att friheten behöver någonting att förhålla sig till för att verkligen upplevas som frihet, frihet utan mening eller mål ger ingen frihet.


Friheten i Kristus handlar om att vara fri genom någonting. I den friheten är vi beroende och fria, snarare än oberoende och fria. Vi är beroende av Kristus och får friheten genom honom, vi är fria i Kristus. I denna frihet finns det mål och mening, att vara behövd och sedd, att vara del av Guds plan.


När vi säger ja till Kristus i våra liv blir vi del av något större, något som ger oss en frihet och
mening som sträcker sig utanför och bortom oss och begränsningarna i den här världen. Om vi låter oss konsumeras av den här världens statusjakt och köphysteri så kommer vi aldrig att få verklig frihet och frid i våra hjärtan, den frihet som erbjuds genom Kristus.


Jesus säger i Matteusevangeliet 11:29-30 ”Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och
ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt." Kristus vill lyfta av oss bördorna och ge oss frihet och mening med våra liv en frihet och frid som sträcker sig bortom denna värld och det värdsliga.


Min uppmaning till dig är att säga ja till Kristus och ge din själ frid och frihet i ditt liv. Detta är
friheten som erbjuds dig, Kristus väntar på att just du skall säga ja till honom. Jesus säger "Jag är vägen, sanningen, och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." Låt Kristus leda dig i ditt liv och ge dig frihet!


Med en önskan om Guds välsignelse i och frihet i ditt liv!
Marcus Johnson, pastor


Tro och liv

 

Hör vårt liv och tro ihop? Ja, vår tro formar våra tankar och beslut, summan av besluten blir vårt liv. Tro blir det som genomsyrar allt vi gör och genom vår tro får vi lita på Gud och hans ord.

 

Jesus berättar i Matteusevangeliet 17:20 ”Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.” Jesus ger oss ett exempel på ett spektakulärt gudsingripande, vad som faktiskt är möjligt om vi tror på Gud. Jesus tar senapskornet som exempel, ett av de minsta då kända fröer. Syftet med denna liknelse är att vi inte ska fokusera på vår tros storlek.

 

Vad ska vi fokusera på, om det inte är på vår egen tro? Jesus berättar att vi skall fokusera på Gud och hans Ord. Vi behöver inte vara oroliga över att vår egen tro är för liten, även en liten tro på en stor Gud kan uträtta stora mirakel. 

 

Tro kan beskrivas på många sätt men om du föreställer dig att du lutar dig mot en person så mycket, så att om personen flyttar på sig så faller du. I det läget är du fullständigt utlämnad till den personen som du lutar dig emot. Du gör det bara om du litar på personen, på samma sätt kan vi genom vår tro luta oss mot Gud. 

 

Min önskan är att du skall lita på Gud, luta dig mot honom och låt honom leda dig genom ditt liv. 

 

Med en önskan och Guds välsignelse. Marcus Johnson, pastor  


Nådens gåvor


Har du någon gång fått en fin gåva av någon och sedan inte använt den? Viss känns det fel och kanske blir den som gett dig gåvan ledsen och besviken. Gud har gett oss våra personligheter, våra olika talanger, och vill naturligtvis att vi använder dem.


Våra olikheter innebär att vi är bra på olika saker, det är viktigt att vi är olika men ändå fungerar tillsammans. Aposteln Paulus talar om att vi är delar av en kropp med många lemmar. De olika gåvor som vi har skall verka tillsammans, det är guds plan. Gud blir tydlig i våra liv när vi använder våra gåvor tillsammans med andra människor.


När vi använder våra gåvor tillsammans så kan vi se hur fort världen utvecklas, när våra gåvor får komplettera varandra. Vi har fått gåvor av Gud och vi själva har möjlighet att forma vår framtid med hjälp av dem.


” Vi har olika gåvor alltefter den nåd som vi har fått. Den som har profetians gåva skall profetera i överensstämmelse med tron. Den som har gåvan att tjäna skall tjäna i sin uppgift. Den som undervisar skall undervisa i läran. Den som förmanar skall göra det i den uppgiften. Den som delar ut gåvor skall göra det utan baktankar.” (Rom 12:6-7)


Hur skall du använda de gåvor du fått av Gud?


* Gud vill att du skall använda de gåvor just du fått och inte längta efter andra gåvor, du skall inte jämföra dig med andra. Be att Gud skall leda dig i ditt liv, han vill använda dig men gör det bara om du är villig. När du ber Gud stärker han dig i tro och för dig närmare honom. Låt inte en enda dag gå förlorad utan att använda dina gåvor!


* Du behöver vara öppna för möten med människor, kanske speciellt för de du inte förstår. Gud undervisar dig genom att föra dig nära människor som kan ge dig något eller för att du skall ge något till en annan människa. Guds plan är större än allt och han har en plan för ditt liv och de människor du möter!


* Du måste förlåta, ständigt. Där människorna finns kommer det alltid finnas konflikter. Våra olika gåvor kan vara svåra för oss att förstå, lev med Guds nåd i ditt hjärta en nåd som räcker för alla. Johannesevangeliet berättar att: ”Jesus var alltså full av nåd och sanning” (Joh. 1:14).


Med en önskan om Guds välsignelse.
Marcus Johnson - pastor



Vårt dop


Vad en människa vill och längtar efter säger mer om henne än alla hennes begränsningar och
misslyckanden, den som längtar efter det goda strävar efter det. Det viktiga är att vi behåller
vår strävan, att vår ande vill det goda.


Idag firar vi vårt dop och får känna tacksamhet och glädje. Det är genom vår ande som vi
hittar den goda strävan efter sanning och glädje. Glädje, frid och nåd kommer genom dopet.
Vi blir en del av Guds familj genom dopet, nåden har vi fått genom Jesus Kristus.


Hur ser vår identitet ut i det vi gör i våra liv, hänger våra handlingar och vårt liv ihop? Arbete,
familj, kyrka. Passar alla dessa delar ihop som delarna i ett pussel. Eller är de olika delarna i
våra liv isolerade ifrån varandra. Är vi på ett sätt på arbetet, ett annat sätt hemma och ett
tredje i kyrkan? Kanske är vi fokuserade på vårt materialistiska liv och allt runt det, att ha det
så bra som möjligt medan vi lever och glömmer bort vår längtan efter det goda, vår andes
längtan efter rättvisa och sanning.


Jag är övertygad om att Gud vill att vi njuter av livet och de saker vi gör med våra liv och de
människor vi har runt oss – livet är en gåva en nådegåva. Gud vill att vi skall ha det bra här
och nu, han har gett oss livet och den fria viljan att göra vad vi vill och vi behöver fokusera på
hur vår ande lever med oss i våra liv.


”När de färdades vägen fram kom de till ett ställe med vatten, och hovmannen sade: Här
finns vatten. Är det något som hindrar att jag blir döpt. Han lät stanna vagnen, och båda två,
Filippos och hovmannen, steg ner i vattnet, och Filippos döpte honom. När de hade stigit upp
ur vattnet ryckte Herrens ande bort Filippos, och hovmannen såg honom inte mer; han
fortsatte sin resa, fylld av glädje.” Apostlagärningarna 8:36, 38-39


Min uppmaning till dig är att leva ut din tro så att den får praktiska konsekvenser för dig i
vardagen. Låt Guds kärlek synas på dig, Hovmannens känslor när han fortsatte sin livsresa
berättar för oss om den stora glädje han kände efter sitt dop och vårt uppdrag är att sprida
den glädjen. Lev ditt liv i glädje och sprid glädjebudskapet där du är.


Med en önskan om Guds välsignelse.
Marcus Johnson - pastor

Hjälparen kommer


Jesus sade till lärjungarna: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn” (Matteus evangeliet 28:19). Gick lärjungarna ut och gjorde som Jesus bett dem? Nej, de gick tillbaka till Jerusalem och stängde in sig i ett rum och väntade. Det kan tyckas märkligt att när Jesus inte längre finns mitt ibland dem så stänger de in sig i ett rum, tvärt emot det som Jesus ber dem om. Men det var något som fattades dem, något de behövde vänta på, något de behövde för att kunna gå ut och göra alla folk till lärjungar: den Helige Ande.


Tiden mellan Kristi himmelsfärdsdag och Pingstdagen är ett slags väntrum i väntan på den Helige Ande. Jesus hade lovat dem en hjälpare, någon som kan ge dem både kraft och ledning istället för Jesus. I Apostlagärningarna 1:8 berättar Jesus: ”Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” Lärjungarna behövde kraft, en kraft starkare än dem själva för att kunna gå ut till jordens yttersta gräns.


Lärjungarna visar att vi kan förtrösta på att Gud ger oss det vi behöver, när vi behöver det.
Lärjungarna förstod det, istället för att rusa ut på gator och torg och berätta om Jesus så visste de att de behövde hjälp. När Gud sänder den Helige Ande så stöttar han oss så att vi själva klarar av de uppgifter som ligger framför oss. Hjälparen stöttar oss så att vi vågar och får kraft att tro, vågar och får kraft att vara Guds tjänare.


Vi glömmer ofta att när vi ber Gud om hjälp faktiskt vänta in hjälpen. Det är lätt att i iver och god vilja rusa iväg i beslut och handling utan att egentligen invänta svar från Gud, invänta den hjälp som ges åt de som ber om den. Gud stressar inte utan ger oss det vi behöver när vi behöver det och inte just det ögonblick när vi ber om det. När vi väljer och tillåter att Guds vilja sker i våra liv då sker det i Guds tid.


Min uppmaning till dig är att ta emot Gud i ditt liv. Be att Guds vilja sker med ditt liv, de som ber om Helig Ande skall få den: ”skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”. (Lukasevangeliet 11:13)


Med en önskan om Guds välsignelse.
Marcus Johnson, pastor

Bönen


”Ringaste barn som beder, lever oändligt tryggt. Mäktar långt mer än hjälten, som starkaste
fästen byggt. Måtte vi aldrig glömma, var vi i världen går, att till Guds eget hjärta, den
bedjandes suckar når.” (Psalmer och sånger 212: vers 3)


När vi ber sätter vi ord på sådant som finns i våra tankar och önskningar, vi rör oss i hjärtats hemliga och heliga rum, bönen rör vid det innersta i våra liv. Jag tror att de flesta människor ber någon gång, även de som inte anser sig ha en Gudstro. Det kan vara en bön när något svårt händer, en olycka eller något som gör oss rädda. Vid dessa tillfällen kommer bönen spontant och direkt från hjärtat, kanske bara som ett kort utrop: Gode Gud!


Under min tid vid räddningstjänsten så träffade jag många skadade människor som bad till
Gud upprepade gånger, kanske utan att de egentligen tänkte på vad de gjorde. Vi kan viska,
prata, ropa i desperation, oavsett hur vi formulerar vår bön så hör Gud!


När Jesus talar om bön så utgår han från relationen mellan föräldern och barnet. Han
uppmanar oss att kalla Gud för ”Abba”: fader, det användes av barnen i en familj. Jesus lär
oss att närma oss Gud som barnet till sin far, att be helt oförställt och berätta vad vi har på
hjärtat.


Barnet lär oss att förtrösta på Gud, förtrösta på att han ger oss vad vi behöver, Gud vet ju
vad vi har i vårt hjärta redan innan vi bett om det. En suck från hjärtat när du knäpper dina
händer för att be, berättar mycket för Gud som känner dig och din innersta hjärtas längtan.
”När du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det
fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.” (Matt 6:6)


Bön är personlig och de flesta människor ber när vi är ensamma och inte endast i gudstjänst
eller i kyrkan. Bönens innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet mellan dig
och Gud. Självklart utesluter inte detta att vi träffas och ber tillsammans, bibeln uppmanar
oss att be tillsammans och det händer något speciellt när vi tillsammans formulerar en bön
eller tysta ber tillsammans. ”Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be
om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader.” (Matt 18:19)


Min uppmaning till dig är att lägga ditt liv i Guds händer! ”Lägg ditt liv i Herrens hand.
Lita på honom, han kommer att handla.” (Ps 37:5)


Vi ber
Livets Gud, tack för att vägen till dig
alltid är öppen genom Jesus Kristus.
Hjälp oss att leva i din förlåtelse.
Stärk vår tro, öka vårt hopp och
uppliva får kärlek.
Amen


Med en önskan om Guds välsignelse!
Marcus Johnson, pastor

Växa i tro


För att växa som människa behöver vi dela vår plats på jorden med andra, en av de viktigaste faktorerna för oss människor är att vi får vara tillsammans. Kanske blir det extra tydligt när vi är i en krissituation som den pandemi som råder just nu. Kanske tydligare än någonsin förstår vi vad som egentligen är viktigt i våra liv; gemenskap. Vi behöver näring för att vår kropp skall växa och lika viktigt är det att vår själ får näring och just nu längtar människor efter att få dela sina liv, sin tro tillsammans. För att vi skall kunna växa i tro behöver vi varandra.


Runt om i världen visar människor varandra omsorg, vi hjälper och stöttar och samlas kring en strävan att bekämpa det onda, det som gör oss sjuka. Vi behöver varandra och vi behöver visa varandra kärlek. Jesu uppmaning till oss; att visa kärlek med handlingar, syns tydligt i vår värld just nu. ”Låt oss inte älska med tomma ord utan med handling.”(1 Joh 3:18)


Aposteln Paulus beskriver i Hebreerbrevet: ”Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se” (Heb 11:1) Tro har samma förutsättningar och samma utsatthet som allt annat liv på vår jord och det är när vi vårdar den som den växer. Det är när vi får leva ut Kristi kärlek i handling och tillsammans med andra får, be, sjunga och tacka Gud, som vår tro växer. Tro och bön fungerar som växtnäring åt varandra det ena föder det andra i ett kretslopp, tro är drivkraften till bön och bönen får tro att växa när vi ber tillsammans.


Jesus bad för lärjungarna och deras tro i Johannesevangeliet 17 ”Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem.” (Joh 17:9-10)


Min önskan är att du skall ta emot Jesus i ditt liv just nu, var du än befinner dig. Lev ditt liv nära Jesus och följ hans exempel och älska dina medmänniskor med kärleksfulla handlingar, vår värld behöver det!


Med en önskan om Guds välsignelse

Marcus Johnson, pastor 

Audio Player

Vägen till livet
Har du någon gång fått en vägbeskrivning du inte förstår eller som inte stämmer när du försöker följa den? Kanske är det så att den egentligen saknar en tydlig startpunkt. Om du inte vet varifrån du skall starta utan bara får beskrivning om hur det ser ut när du kommer fram, hittar du helt enkelt inte dit. För att hitta rätt väg så behövs en tydlig startpunkt.


Jesus säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig”. För att hitta på vår resa genom livet behöver vi följa Jesus. Tillsammans med Jesus får vi konfronteras med det svåra i livet så väl som de lätta, vägen tillsammans med Jesus går inte runt det svåra utan igenom så att vi blir hela och helade. Det är Jesus som är vägen till målet men också dess startpunkt, för att vi skall kunna följa vägen behöver vi starta med att lära känna Jesus.


Få saker har så stor påverkan på oss människor som när vi kommer fram till ett vägskäl, när vi går från en period i livet till en annan. Våra liv är fulla av vägskäl och det verkar vara så som Gud vill ha det. Det är som att han vill påminna oss om att våra liv är förgängliga genom att förtydliga att alla vägar har ett slut utom vägen som leder till honom. Det enda som är beständigt är nåden från Gud. Det enda som är beständigt är Guds omsorg om oss. Det enda som är beständigt är Guds löfte om ett evigt liv i himlen.


Många gånger i mitt liv har jag stått vid ett vägskäl och längtat efter att gå en speciell väg och bett till Gud om att jag skall få gå den, men ändå tillagt: ”ske din vilja Gud”. Detta har inneburit att jag visats in på en annan väg som varit mycket bättre, vilket jag först har förstått långt senare. Detta har hänt ett flertal gånger och min ständigt återkommande bön är: ske din vilja Gud med mitt liv.


Vägen till livet startar med att lära känna Jesus och den vägen kommer att leda dig till ett liv i kärlek och sanning. Min uppmaning till dig är att våga lita på att Guds vilja med ditt liv är mycket mer fullkomligt och kärleksfullt än något du själv kan tänka ut eller önska dig.


Jesus, du vet vad som är bäst för mig i denna
situation. Låt din kärleksfulla plan för mitt liv bli
förverkligad. Själv är jag så osäker på vad som
är rätt eller fel, vad som är din vilja i mitt liv. Men
du vet allt och kan allt. Därför ber jag dig: Öppna
den dörr framför mig, som jag skall gå in genom och
stäng alla andra dörrar som skulle leda mig fel. Tack
att du vill mitt allra bästa. Jag litar på din ledning!

Visa mig, Herre, din väg och gör mig villig att
vandra den.” (Bön av Heliga Birgitta)

Audio Player

Den gode herden

”Mina får lyssnar till min röst och jag känner dem och de följer mig.” säger Jesus i Johannesevangeliet 10:27. Liknelsen, som Jesus använder, berättar om den gode herden som känner sina får och som känner Jesus. De följer honom därför att de känner igen hans röst. När Jesus vandrade bland oss som människa så var han en herde för de förlorade och vilsegångna. Jesus hade en särskild kärlek och omsorg om de utstötta och föraktade. De som livet gjort illa och som skadat sig själva på olika sätt. Jesus tog hand om människors alla behov, kropsliga och andliga. Han läkte inte bara människors själ utan också deras kropp.

Jesus berättar med sitt liv hur Gud är: ”Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom.” (Joh 14:7). När vi väljer att tro på Guds närvaro i våra liv känner vi igen Guds röst. När vi ber Gud om att han skall leda oss så fyller han oss med sin närvaro så att vi kan uppfatta vad som är viktigt i våra liv och vad som är Guds vilja. Om vi är villiga att lyssna, om vi väljer att vara öppna och mottagliga för Guds röst kommer vi att kunna urskilja den bland alla andra röster. Jesus säger: ”De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar.” (Joh 14:10).

Kyrkan har i alla tider varit en andlig hjälpare i nöd och kris, en vänlig och lyssnande röst bland alla hårda röster. När vårt samhälle fylls till brädden av röster och i en tid av andlig vilsenhet så finns det en uppmaning i Jesu ord till oss idag. Jesus säger: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Joh 11:28-30)

Om du gått vilse i ditt liv och om din själ känns rastlös och otrygg, knäpp dina händer och be att Gud skall leda dig. Han vill visa dig vem han är och vad han vill med ditt liv genom att älska dig. Gud vill överösa dig med kärlek, när du väljer att ta emot honom. Att ta emot Gud i ditt liv är att leva i tryggheten att Gud alltid håller dig i sin hand. ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand.” (Joh 10:27-28).

Med en önskan om Guds välsignelse!
Marcus Johnson, pastor

Påskens vittnen - Johannesevangeliet 21:1-14.


”Jag ger mig ut och fiskar”, säger Petrus och de andra lärjungarna hänger på. Kanske mest i brist på annan sysselsättning kanske för att det känns tryggt och invant, eller också var de bara hungriga och behövde mat. Nu ger sig sju av lärjungarna ut: Petrus, Tomas, Natanael, Jakob och Johannes och ytterligare två lärjungar. Vi vet inte säkert namnet på de två sista, men om det var Andreas och Filippos så är det samma lärjungar som i början av Johannesevangeliet är bland de första att bli kallade till lärjungar.


Tiberiassjön, lärjungar i en fiskebåt och Jesus på stranden, det är som allt börjar om från början. Jesus ropar ut till dem: ”Kasta ut nätet på högra sidan av båten”. När fiskundret upprepas så är det ingen tvekan om att det är Jesus som står där på stranden.


Jesus har uppstått från det döda och nu står han framför dem. Ändå verkar det som om de inte riktigt förstår vad som faktiskt har hänt för Jesus visar sig flera gånger och det finns ett tydligt mönster i Jesus uppträdande mellan påsk och pingst. Det är framförallt tre saker: Jesus visar sig, han talar till dem och han äter med dem. Det kan kanske låta konstigt att han äter med dem men det är viktigt. Jesus bryr sig om hela människan och den här gången vid stranden så ger han dem mat.


De hade ätit tillsammans många gånger förut, men nu vid det tredje mötet efter att Jesus uppstått, kan de långsamt smälta sina intryck. Kanske äter även Jesus under tystnad för att ge dem tid att förstå. Tystnaden, elden, maten vid stranden och dagen som gryr, när jag tänker på det så måste det varit en fin stund. Som när en förälder tröstar ett barn i sitt knä och bara låter tystnaden bli tryggheten och trösten.


Det är viktigt att de förstår, i djupet av sina hjärtan, att Jesus är uppstånden och att allt vad Jesus undervisat dem om är sant! De måste förstå det som egentligen inte går att förstå, de måste förstå så att de kan gå ut och vara vittnen, göra det Jesus ber dem om.


Petrus och lärjungarna har fått ett uppdrag som människofiskare. Alla måste få höra vad Jesu död och uppståndelse betyder, inget kan vara viktigare. Jesus säger i Joh 11:25-26 ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö”.


Med en önskan om Guds välsignelse
Marcus Johnson, pastor Suderkyrkan

Jesus omfamnar hela världen!


Lärjungarna som följde Jesus trodde att denna dag var slutet på allt. Slutet på allt det goda, de under som de varit med om hoppet som de känt. Det visade sig vara starten på ett liv i försoning för alla människor, i evighet!


Långfredagen innehåller många delar och jag vill berätta om tre.
Den första delen är Jesu lidande. Jesu kamp med psykisk och fysisk tortyr, med falska anklagelser, misshandel och tortyr. Jag tror att just lidandet är verktyget för att vi skall förstå att detta är på riktigt. När lidandet blir så tydligt så kan vi helt enkelt inte vända bort blicken, lidandet gör oss mottagliga för det som händer. Blotta tanken på de grova spikar som drevs genom Jesu händer och fötter kan få oss alla att dra efter andan, det går helt enkelt inte att föreställa sig den smärtan.


Den andra delen av långfredagen är syftet med att Jesus måste lida, Gud hade lätt kunnat stoppa allt lidande men låter det ske. Gud offrade sin enfödde son för oss för att vi skall vara evigt försonade. Det är just försoningen som är hela poängen med Jesu offer och lidande. Försoning är ett permanent tillstånd där vi människor är försonade med Gud för all tid, försoning innebär att relationen med Gud är hel och att vi kan för alltid känna oss trygga i den. Detta är det slutgiltiga beviset för Guds gränslösa kärlek till oss.


Den tredje delen är att Jesu seger på korset har gett oss korssymbolen som är vårt kristna arv. Korset som symbol berättar om att kontakten mellan himmel och jord är upprättad igen, relationen mellan Gud och människan symboliseras genom den lodräta stående bjälken i det kors som Jesus själv är en del av. Tvärbjälken, som Jesu händer är fastspikad i, blir en symbol för hela världen. När vi vill visa att alla får vara med då sträcker vi ut våra armar och visar med dem att alla får vara med. Den gesten är också är en inbjudan till en kram, det är första steget till att krama någon, omfamna någon människa. Jesus omfamnar hela världen

på korset.


Jesu lidande berättar för oss att Gud offrade sin enfödde son för att vi skall vara för evigt försonade, för att vi människor skall förstå detta får Jesus lida och dö. Vi förstår lidande och död, det blir inte tydligare än så för oss människor.


Ta emot försoningen idag! Jesus dog för just dig och det innebär att du för alltid kan känna dig trygga i Hans närhet. Ta till dig korset som segertecken, som symbol för att Gud och  människornas relation är återupprättad. Jesu öppna armar på korset berättar för dig att Guds kärlek till dig är för evigt.


Med en önskan om Guds välsignelse!
Marcus Johnson, pastor

Palmsöndagen 2020


I dag börjar stilla veckan, men det som berättas i media från världens alla hörn är så långt ifrån stilla som jag kan tänka mig. Det är ett stort drama som spelas upp i vår omvärld, i människors liv.


Det kan för många vara en omöjlighet att bli stilla i sina tankar och sin själ just nu med så många frågor och oro som sprids. Kanske är det då ändå bra med en inbjudan att försöka bli stilla inför det som berättas för oss i media och i bibeln. Det som berättas för oss i bibeln hände under några intensiva dagar i Jerusalem från Jesu intåg i staden, hans avsked från lärjungarna, instiftandet av nattvarden, hans kamp i Getsemane, rättegången, korsfästelsen och slutligen triumfen: Hans uppståndelse, den tomma gravens faktum, segerjublet som kröner veckan! Varje skede som skildras är så fullt av innehåll att vi behöver tid att stanna upp och reflektera, stanna upp och ställa de frågor vi behöver ställa kring liv och död, vad som egentligen är viktigt i livet.


Få saker har så stor förmåga att förändra oss som mötet med lidande och död. Mötet med en lidande människa påverkar oss djupt och lockar ofta fram det bästa hos oss, mötet med andras lidande gör oss mänskliga i god mening.

Jesus gick in i allt mänskligt lidande, kanske för att han visste att just lidande kan få oss att vakna. Genom sitt lidande drar han oss till sig och kanske har vi lättare än någonsin tidigare förståelse för detta, på grund av den lidande värld vi ser just nu.


Denna vecka tar Jesus på sig vårt mänskliga lidande, vår mänskliga död, för att visa oss hur stor hans kärlek till oss är. Han vill dela det som är tyngst och svårast i våra liv, få oss att öppna oss för honom. När en enda människa öppnar sig för Jesus och tar emot hans kärlek så sprider sig kärlekens kraft.


Jesus vill ha en personlig relation till varje människa. Vi är inte bara en i mängden utan varje röst är viktig, varje hyllningsrop som kommer ur ett människohjärta. Du och jag är inte bara en i en grupp, utan för honom är vi alla älskade på ett helt unikt sätt. När vi följer Jesu lidande fram till hans uppståndelse, så är det för att detta är något som i högsta grad gäller oss alla. Det har i grunden förändrat våra villkor som människor. Jesus led och dog för vår skull, för var och en av oss, för att rädda oss från den eviga döden och ge oss evigt liv.


Idag på palmsöndagen kommer Jesus ödmjukt till oss. Jesus hänvisar till profeten Sakarja, som säger ”Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna.” Jesus vädjar till vårt hjärta och vårt förstånd. Han säger att han kommer till oss med ömhet och respekt för vars och ens fria vilja. Jesus tränger inte på, han väntar på dig.


Veckan som förändrade världen har börjat på nytt och den kan också förändra ditt liv. Ta emot kärleken och friden som kommer från Jesus, han väntar på ditt ja!


Med en önskan om Guds välsignelse!                                 


Marcus Johnson, pastor